Historiska Material

INGERMANLAND

 Bofästen med försvarsbygden i då ids Ryssland kallades för städer. Uttrycket “hugga” eller “lägga grund” för en stad betydde att bygga en trä eller stenborg. Under beskyddet av sådana städer-borgar hussammansättningar utbredde sig där köpmän och hantverkare levde. I tider av krig kunde befolkningen från närliggande byar söka skydd bakom borgens murar.

 Staternas öde bestämdes inte bara på slagfältet, ofta krigets svängning berodde på en lyckad forcering av en stads fästelser. Därför försvarsbygden, speciellt inom gräns områdena, tilldelades stor uppmärksamhet på den tiden. En stad med starkt försvar levde ett väldigt intensivt liv, eftersom den var ett krigsadministrativt centrum i området. Bakom stadens murar tillsammans med omkringboende människor samlades styrkor för att besegra anfallaren.

 Novgorods krönikor ofta nämner Ladoga, Kapyrga, Nöteborg, Korella och Jam “förortsstäder” till Store Novgorod. Förut i tiden detta ord, som används i ryska språket även idag, hade en något annorlunda betydelse. Idag en förortsstad är ett bebott område i närheten av en större stad, men i dåtiden för förortsstäderna kallades stödcentrumen, förposter, på väggar ledande till en större stad. Sådana förposter, gränsborgar, ibland liggande på flera hundra kilometers avstånd, hade även Novgorod.

 Under epoken innan skjutvapens uppfinnande en livsavgörande betydelse hade platsen där borgen skulle byggas. Att välja rätt plats betydde att maximalt utnyttja reliefens försvarsegenskaper, och därmed minska risk för ett överraskningsanfall.

 I slutet på XII-talet Novgorod befogade över två stenborgar - Ladoga i nordöst från huvudstaden av Vech republiken och Kapyrga i nordväst. Dessa två urgamla stenborgar byggdes för att bevaka mest fårofulla strategiska riktningar i nordväst rysk mark. Inte utan skäl byggdes dem långt förre stenförsvarsbygden uppkom i själva Novgorod. Längre fram i tiden, mer bestämd under XIII - första halva XIV-talet, förortsstäder utrustades med “eld av sten” (torn), och därmed uppkom ett starkt försvarsbälte kring Novgorod.

 Ingermanland - den svenska benämningen av Izhora trakten, söder kustlandet av Finska viken från Nevas mynning till Narvaflodens.

 På bergets höger sida av floden Narva grundade ryssar en fasthet och kallade den Ivangorod år 1492. Mittemot på andra sida av Neva stod en germansk fasthet - ”German” - slottet i Narva.

Hästens blick symboliserar en fördold protest till alla krig som hade sin plats i den förflutna och till alla krig som pågår i världen nu. Vilken betydelse spelar roll för oss idag vem som egentligen hade erövrat Narva eller Ivangorod för 300 år sedan? Och blir det någon mening för våra ättlingar i de alla blodiga krig som pågår nu?

För att framställa tavlan samarbetade konstnären med Krigsarkivet och National Arkiv i Stockholm. Tavlan ingår i en historisk grafik serie ”Ingermanland” som omfattar ca 8 fort.

”Narva-Ivangorod på 1700-talet” litografi finns nu på Krigsarkivet i Stockholm, Ryska Ambassaden, flera företag och privata samlingar i Sverige, Ryssland och USA.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)